annie janine jägerdal

LÅNGT, men jävligt bra.

Waaaaaaow, vilket bra inlägg jag läste precis. Allt hon skriver stämmer in så läskigt bra. Läs själva:

"ikväll har jag funderat över något. det är lätt att vara efterklok, brukar man säga, och denna afton är jag just detta. jag saknar nämligen några saker från min barndom som jag hemskt gärna vill ha tillbaka.

när jag var liten knatte brukade jag efter kvällsmaten springa ut med min bror till en lekplats som låg tvärs över gatan. vid ”skeppet” mötte vi andra ungar i vår ålder, och där lekte man dunkgömme i en dunge till solen gick ner. man kom dit när man ville, och alltid fanns det någon där. man behövde inte ringa 20 samtal för att samla ihop laröds-ungarna, och än mindre göra ett facebookevent som talade om att:

KLOCKAN SJU IKVÄLL SKA ALLA INFINNA SIG VID SKEPPET. ATTENDA GÄRNA.

man bara gick dit. inga missförstånd. inga ”du attendade men kom inte, fan vad dåligt”. man bara gick dit och sprang av sig de sista energidropparna innan man skulle gå hem och lägga sig. idag gör man vanligtvis två saker när man träffar sina vänner: äter och tittar på film.

jag vet inte om det är jag som är barnslig, men hade det inte varit förträffligt att bowla lite oftare? spela badminton? köra brännboll i valfri park? idag måste man nämligen locka med öl för att folk ska tycka att det låter vettigt. ölbrännboll. ölkubb. ölhäng.

★ ★ ★

en annan grej jag tänkte på ikväll: idag fyller dörrens ringklocka noll funktion. som barn var man flitig med att vid tråkiga tillfällen cykla över till kompisen, ringa på och höra om hon eller han ville leka. när man var klar med sina läxor fanns det liksom inte på kartan att spendera 6 timmar framför datorn.

och hur charmigt är det inte att bara åka hem till någon, plinga på och bara ”HEJ HEJ, är X hemma?”. antingen var X där, eller så fick man cykla till nästa kompis och fråga om Y var hemma. man behövde inte ringa och fråga först. let me tell you: jag hade blivit så himla glad om min dörrklocka i denna minut ringde (jag vet att det är mitt i natten) och någon bara ville hänga.

definition av att hänga – en rätt kass utveckling
1998: leka, busa, skratta, kittlas.
2011: ha en kul konversation över facebookchatten alt. skypa.

★ ★ ★

det här med internet är bra på många sätt. man kan hitta roliga människor, youtubeklipp och bilder, men mer än så är det inte. människor ringer inte längre. är det någon som undrar om man ska ses väntar de hellre 6 timmar tills personen i fråga kommer in på facebookchatten så man kan fråga, än att slå ett simpelt telefonsamtal. undrar någon hur man mår är det bekvämare att skriva en liten wallpost än att faktiskt ta ett djupt (men ack så välbehövligt) samtal över luren.

idag finns det matkassar, klädshopping, dildohandel och sociala nätverk på internet. behöver man ens lämna sin lägenheten för att uppfylla maslows behovstrappas första steg? i princip inte. människans grundläggande behov finns genom datorn, men det enda som egentligen fattas är det viktigaste: närhet. fysisk kontakt. mer än ett kvart-i-tre-ragg, liksom.

kvalitetstiden med familjen, minns ni den? när man på fredagkvällar cyklade bort i samlad trupp till pizzerian och köpte hawaii, och plockade styckgodis för exakt 25 kronor för att sedan äta allt tillsammans framför fångarna på fortet. det är något jag saknar. man kramade sina vänner mer än när man sa hej och hejdå, brottades och nuddade varandra. idag är man glad om man får en high-five typ. jag tror faktiskt detta är roten till varför många inte mår helt hundra idag. (stort ämne, kan nog utveckla detta i ett annat inlägg)

★ ★ ★

extrauppgift för den flitige, betygsskala IG-MVG:
prova att plugga ur dina hörlurar från öronen och prata med en främling på bussen eller tunnelbanan. prova att ringa en vän istället för att facebookchatta. prova att stå på huvudet i sängen och känn dig som ett barn igen."

VISST? Jag håller med henne till 100%.

puss på er

/ J